Nya samlade läroplaner för grundskolan, sameskolan och specialskolan
Svenska Mässan, Göteborg
Dagsprogram:
9.00-9.30 Registrering och kaffe
9.30-9.45 Inledning
9.45-10.30 Reformer i skolan och nya läroplanen
10.30-11.00 Paus
11.00-12.00 Kursplaner och kunskapskrav
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.30 Kunskapskrav, betyg och bedömning
14.30-15.00 Kaffe
15.00-16.30 Skolverkets stöd i reformarbetet
måndag 31 januari 2011
Nationella ämnesprov
Nya samlade läroplaner för grundskolan, specialskolan och sameskolan införs hösten 2011. Det innebär förändringar av de nationella proven när det gäller både innehåll och i vilka årskurser proven ges.
Under 2012 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen:
Årskurs 3 (specialskolan i åk 4): matematik, svenska och svenska som andraspråk
Årskurs 6 (specialskolan i åk 7): engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk
Årskurs 9 (specialskolan i åk 10): engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt i något av ämnena kemi, fysik och biologi. (Åk 9 följer nuvarande kursplaner även under läsåret 2011/2012).
Ämnesproven är ett stöd för läraren vid bedömning av en elevs kunskaper i relation till kunskapsproven i ämnet. Allt i ett ämne kan inte prövas i ett enda prov. Läraren behöver därför underlag utöver ämnesprovet för att kunna göra en helhetsbedömning. Ämnesproven är även ett stöd för läraren vid betygssättning.
Skolverket publicerar kontinuerligt olika stödmaterial om bedömning. De består av texter, filmer med föreläsningar och kollegiala samtal samt exempel på bedömda elevsvar. Allt finns på Skolverkets webbplats.
Under 2012 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen:
Årskurs 3 (specialskolan i åk 4): matematik, svenska och svenska som andraspråk
Årskurs 6 (specialskolan i åk 7): engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk
Årskurs 9 (specialskolan i åk 10): engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt i något av ämnena kemi, fysik och biologi. (Åk 9 följer nuvarande kursplaner även under läsåret 2011/2012).
Ämnesproven är ett stöd för läraren vid bedömning av en elevs kunskaper i relation till kunskapsproven i ämnet. Allt i ett ämne kan inte prövas i ett enda prov. Läraren behöver därför underlag utöver ämnesprovet för att kunna göra en helhetsbedömning. Ämnesproven är även ett stöd för läraren vid betygssättning.
Skolverket publicerar kontinuerligt olika stödmaterial om bedömning. De består av texter, filmer med föreläsningar och kollegiala samtal samt exempel på bedömda elevsvar. Allt finns på Skolverkets webbplats.
Implementeringen sker i tre steg
Steg 1: Skolhuvudmän
Period 26 maj-17 juni 2010
Som ett första steg bjöds huvudmän, beslutsfattare och förvaltningschefer för både kommunala och fristående skolor in till nationella informationskonferenser. Konferenserna behandlade dels skollagen samt bakgrund och motiv till reformerna, dels de statliga insatser som kommer att finnas till stöd för den lokala implementeringen. Skollagen, och informationsmaterial som rör skollagen finns att hämta på www.skolverket.se/skollagen2011
Steg 2: Skolledare
Period 21 september-29 oktober 2010
Under hösten 2010 hölls nationella informationskonferenser för rektorer, biträdande rektorer och förvaltningschefer. På dessa konferenser behandlas de delar av skollagen som är direkt kopplade till rektorns ansvar, de nya samlade läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, den nya betygsskalan samt implementeringen av dessa reformer.
Steg 3: Lokalt utsedda nyckelpersoner (grundskolan, specialskolan och sameskolan)
Period januari-mars 2011
- Som ett tredje steg bygger Skolverket vidare på principen med att erbjuda utbildning och stöd till nyckelpersoner på lokal nivå som utses av huvudmannen.
Period 26 maj-17 juni 2010
Som ett första steg bjöds huvudmän, beslutsfattare och förvaltningschefer för både kommunala och fristående skolor in till nationella informationskonferenser. Konferenserna behandlade dels skollagen samt bakgrund och motiv till reformerna, dels de statliga insatser som kommer att finnas till stöd för den lokala implementeringen. Skollagen, och informationsmaterial som rör skollagen finns att hämta på www.skolverket.se/skollagen2011
Steg 2: Skolledare
Period 21 september-29 oktober 2010
Under hösten 2010 hölls nationella informationskonferenser för rektorer, biträdande rektorer och förvaltningschefer. På dessa konferenser behandlas de delar av skollagen som är direkt kopplade till rektorns ansvar, de nya samlade läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, den nya betygsskalan samt implementeringen av dessa reformer.
Steg 3: Lokalt utsedda nyckelpersoner (grundskolan, specialskolan och sameskolan)
Period januari-mars 2011
- Som ett tredje steg bygger Skolverket vidare på principen med att erbjuda utbildning och stöd till nyckelpersoner på lokal nivå som utses av huvudmannen.
Första kommunträffen
Den 19 januari kl. 15.00-17.00 var jag och alla andra nyckelpersoner tillsammans med rektorerna inbjudna till Kommunhuset för en första träff tillsammans inför kursplanekonferensen 27/1. Vid detta tillfälle fick vi en presentantion av styrgruppen (Monika Larsson, Henrik Karlsson och Ann-Sofie Gillner) och hur planeringen för implementeringen i Stenungsunds kommun ser ut samt nyckelpersonernas uppdragsbeskrivning. Vi fick föra diskussioner i smågrupper och senare delge varandras tankar i storgrupp.
Nya skolreformer
En ny skollag, nya samlade läroplaner och en ny betygsskala. Skolan står inför stora förändringar och Skolverket kommer att stödja införandet av dessa. Alla resurser kommer att finnas tillgängliga på Skolverkets webbplats: www.skolverket.se/nyalaroplaner
söndag 30 januari 2011
Uppdaterad
För den som vill hålla sig uppdaterad till fullo kring Lgr11 rekommenderar jag Skolverkets hemsida www.skolverket.se Där kommer man också att lägga in korta PM angående skollagen.
Låt oss ta det från början
29/9-10 var det avspark som nyckelperson i implementeringsarnbetet kring Lgr11 för min del. Det började med en intensiv studiedag på Arken i Göteborg.
Dagens punkter var:
- Den nya skollagen
- Nya samlade läroplaner
- Kunskapskrav och betyg
- Nationella implementeringsinsatser
Nedan följer mina sammanfattade anteckningar från denna dag:
Reformer för bättre resultat i skolan (axplock)
- en ny modern skollag
- en förändrad läroplan för förskolan
- nya läroplaner för den obligatoriska skolan
- en ny gymnasieskola
- en ny betygsskala
Den nya skollagen: Mål och utgångspunkter:
- gemensamma regler för skolformer och huvudmän
- ökad rättssäkerhet för eleverna
- tydligare ansvarsfördelning
Nya begrepp: Kvalitet, Likvärdighet, Rättssäkerhet
Levande dokument
Nya samlade läroplanen: Förtydligande av kunskapsuppdraget
- samlad läroplan för varje skolform
- ny mål- och kursplanestruktur
- tidig avstämning i fler ämnen
- tydligt språk (kan läsas och förstås även av föräldrarna)
Läroplan för grundskolan 2011, Lgr11
Kapitel 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kapitel 2. Mål och riktlinjer (Normer och värden, Kunskaper med övergripande mål, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem)
Kapitel 3. Kursplaner (Syfte, Centralt innehåll för åk 1-3, 4-6 och 7-9, Kunskapskrav i slutet av åk 3,6 och 9)
Det är viktigt att kursplanerna läses i förhållande till kapitel 2, samlat skoluppdrag, annars blir kursplanerna väldigt snäva.
Kursplanens struktur:
1. Kort inledande text (Motiv till ämnet)
2. Syfte (Anger vad undervisningen skall syfta till. I texten ses eleven som ett lärande objekt, ej ett objekt för undervisning. Mot slutet av texten kommer strecksatser. De är de långsiktiga målen, för alla skolår. Oberoende av vilka kortsiktiga mål du arbetar med).
3. Centralt innehåll (De innehållsliga aspekterna. Anger vad som skall behandlas i undervisningen)
4. Kunskapskrav (Anger vilka kunskaper som krävs för respektive betyg).
Kunskapskraven
- utgår från målen
- relateras till innehållet
- beskriver elevens kunnande så som det kan observeras, vad eleven gör eller visar
- utformas i löpande text och i matrisform
Röd tråd i kunskapsområden. Kunskapsområdena går mycket in i varandra i vissa områden, men inte i alla. Man behöver se över sitt eget ämne och analysera.
Betyg år 6 från och med Ht 2012 (numera antaget). (Dagens fyror är alltså Ucklumskolans första elever att ges betyg i år 6).
Det kommer att komma stödmaterial i form av:
- kommentarsmaterial till varje kursplan
- ämnesvisa diskussionsmaterial
- bedömningsstöd (bedömarträning inför nytt NP i åk 6, klart sept 2011) (generellt bedömningsstöd "Att arbeta med bedömning") (bedömningsstöd i ämnena musik, idrott och hälsa, bild, slöjd och teckenspråk)
- film (som vi såg i v 44)
- ämnesfilmer (djupdykning)
Ny betygsskala: Betygskrav finns för A, C, E.
A (20p) = Uppfyller kunskapskraven för A i sin helhet.
B (17,5p) = Uppfyller C till sin helhet, men även delar av A.
C (15p) = Uppfyller kunskapskraven för C till sin helhet.
D (12,5p) = Uppfyller betygskraven för E till fullo, men även delar av C.
E (10p) = Lägsta nivån. Uppfyller kunskapskraven för E till sin helhet.
F
- = Inget betyg är satt, eleven har ej varit närvarande, man har inget att sätta betyg på.
Progression. Inga additativa delar. Varje del är en helhet.
Analys (enkel analys, mer utv. analys, ännu mer utv. analys) (E, C, A)
Förståelse (grundläggande förståelse, mer utv. förståelse, välutv. förståelse) (E, C, A)
Fakta (grundläggande fakta, mer utv. fakta, välutv. fakta) (E, C, A)
Varje område finns i alla betygssteg, utveckling i varje kunskapsform.
Konsekvent begreppsanvändning; grundläggande - goda - mycket goda
En elev kan ha mest A i åk 6, men flest E i åk 7.
Fakta, Förtrogenhet, Förståelse, Färdighet; skall finnas kvar.
Det finns ingen förväntan att man gör egna lokala betygskriterier.
Tänka till efter varje moment om eleven är på rätt väg, annars anpassa för att på bästa sätt möjliggöra att eleven når målet.
NP
Åk 3: Ma, Sv/Sv som andraspråk.
Åk 5 (6): Eng, ma, Sv/Sv som andraspråk. Frivilliga 2011, 2012 ev. betygsstödjande
Åk 9: eng, Ma, Sv/Sv som andraspråk och biologi/fysik/kemi. Betygsstödjande.
Livskunskap: Skall genomsyra all undervisning som bedrivs.
Kunnande - aktivt, någon form av kompetens
Kunskap om - har fakta om
Ge eleverna kunskap så att de blir mer kunniga.
Kommer Skolverket att ta fram elevexempel för att tydliggöra begreppen och underlätta likvärdig bedömning? Funderar över detta. Idag finns provbanken och diagnosmaterial (Skolverket) som kan användas som bedömningsstöd.
Det kommer inte att finnas matriser i de åk betyg inte sätts, men de fundrar på att bygga avstämningssystem i samband med NP.
Kommer lokala matriser för delområden kunna fungera som skriftliga omdömen? Upp till rektorn.
Allmänt råd uttrycker vad man bör och kan göra, inte vad man ska om man hittar ett eget sätt.
Varje lärare kommer att få var sin ny samlad läroplan. Ej klar ännu. Viktig grund för implementering.
Dagens punkter var:
- Den nya skollagen
- Nya samlade läroplaner
- Kunskapskrav och betyg
- Nationella implementeringsinsatser
Nedan följer mina sammanfattade anteckningar från denna dag:
Reformer för bättre resultat i skolan (axplock)
- en ny modern skollag
- en förändrad läroplan för förskolan
- nya läroplaner för den obligatoriska skolan
- en ny gymnasieskola
- en ny betygsskala
Den nya skollagen: Mål och utgångspunkter:
- gemensamma regler för skolformer och huvudmän
- ökad rättssäkerhet för eleverna
- tydligare ansvarsfördelning
Nya begrepp: Kvalitet, Likvärdighet, Rättssäkerhet
Levande dokument
Nya samlade läroplanen: Förtydligande av kunskapsuppdraget
- samlad läroplan för varje skolform
- ny mål- och kursplanestruktur
- tidig avstämning i fler ämnen
- tydligt språk (kan läsas och förstås även av föräldrarna)
Läroplan för grundskolan 2011, Lgr11
Kapitel 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kapitel 2. Mål och riktlinjer (Normer och värden, Kunskaper med övergripande mål, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem)
Kapitel 3. Kursplaner (Syfte, Centralt innehåll för åk 1-3, 4-6 och 7-9, Kunskapskrav i slutet av åk 3,6 och 9)
Det är viktigt att kursplanerna läses i förhållande till kapitel 2, samlat skoluppdrag, annars blir kursplanerna väldigt snäva.
Kursplanens struktur:
1. Kort inledande text (Motiv till ämnet)
2. Syfte (Anger vad undervisningen skall syfta till. I texten ses eleven som ett lärande objekt, ej ett objekt för undervisning. Mot slutet av texten kommer strecksatser. De är de långsiktiga målen, för alla skolår. Oberoende av vilka kortsiktiga mål du arbetar med).
3. Centralt innehåll (De innehållsliga aspekterna. Anger vad som skall behandlas i undervisningen)
4. Kunskapskrav (Anger vilka kunskaper som krävs för respektive betyg).
Kunskapskraven
- utgår från målen
- relateras till innehållet
- beskriver elevens kunnande så som det kan observeras, vad eleven gör eller visar
- utformas i löpande text och i matrisform
Röd tråd i kunskapsområden. Kunskapsområdena går mycket in i varandra i vissa områden, men inte i alla. Man behöver se över sitt eget ämne och analysera.
Betyg år 6 från och med Ht 2012 (numera antaget). (Dagens fyror är alltså Ucklumskolans första elever att ges betyg i år 6).
Det kommer att komma stödmaterial i form av:
- kommentarsmaterial till varje kursplan
- ämnesvisa diskussionsmaterial
- bedömningsstöd (bedömarträning inför nytt NP i åk 6, klart sept 2011) (generellt bedömningsstöd "Att arbeta med bedömning") (bedömningsstöd i ämnena musik, idrott och hälsa, bild, slöjd och teckenspråk)
- film (som vi såg i v 44)
- ämnesfilmer (djupdykning)
Ny betygsskala: Betygskrav finns för A, C, E.
A (20p) = Uppfyller kunskapskraven för A i sin helhet.
B (17,5p) = Uppfyller C till sin helhet, men även delar av A.
C (15p) = Uppfyller kunskapskraven för C till sin helhet.
D (12,5p) = Uppfyller betygskraven för E till fullo, men även delar av C.
E (10p) = Lägsta nivån. Uppfyller kunskapskraven för E till sin helhet.
F
- = Inget betyg är satt, eleven har ej varit närvarande, man har inget att sätta betyg på.
Progression. Inga additativa delar. Varje del är en helhet.
Analys (enkel analys, mer utv. analys, ännu mer utv. analys) (E, C, A)
Förståelse (grundläggande förståelse, mer utv. förståelse, välutv. förståelse) (E, C, A)
Fakta (grundläggande fakta, mer utv. fakta, välutv. fakta) (E, C, A)
Varje område finns i alla betygssteg, utveckling i varje kunskapsform.
Konsekvent begreppsanvändning; grundläggande - goda - mycket goda
En elev kan ha mest A i åk 6, men flest E i åk 7.
Fakta, Förtrogenhet, Förståelse, Färdighet; skall finnas kvar.
Det finns ingen förväntan att man gör egna lokala betygskriterier.
Tänka till efter varje moment om eleven är på rätt väg, annars anpassa för att på bästa sätt möjliggöra att eleven når målet.
NP
Åk 3: Ma, Sv/Sv som andraspråk.
Åk 5 (6): Eng, ma, Sv/Sv som andraspråk. Frivilliga 2011, 2012 ev. betygsstödjande
Åk 9: eng, Ma, Sv/Sv som andraspråk och biologi/fysik/kemi. Betygsstödjande.
Livskunskap: Skall genomsyra all undervisning som bedrivs.
Kunnande - aktivt, någon form av kompetens
Kunskap om - har fakta om
Ge eleverna kunskap så att de blir mer kunniga.
Kommer Skolverket att ta fram elevexempel för att tydliggöra begreppen och underlätta likvärdig bedömning? Funderar över detta. Idag finns provbanken och diagnosmaterial (Skolverket) som kan användas som bedömningsstöd.
Det kommer inte att finnas matriser i de åk betyg inte sätts, men de fundrar på att bygga avstämningssystem i samband med NP.
Kommer lokala matriser för delområden kunna fungera som skriftliga omdömen? Upp till rektorn.
Allmänt råd uttrycker vad man bör och kan göra, inte vad man ska om man hittar ett eget sätt.
Varje lärare kommer att få var sin ny samlad läroplan. Ej klar ännu. Viktig grund för implementering.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)