onsdag 31 augusti 2011
Nyckelpersonsträff 31/8
fredag 27 maj 2011
Nyheter från Skolverket om de nya läroplanerna
2011-05-26
|
torsdag 17 mars 2011
Nästa nyckelpersonsträff: 13/4
fredag 11 mars 2011
Same, same but different: 17/3
tisdag 1 mars 2011
Ämne inför nätverksträffarna
måndag 28 februari 2011
Kommande träffar
Vi återkommer med information om plats".
Torsdag 17 mars - Nätverksträff
Onsdag 13 april kl. 15:00-16:00 (nyckelpersoner)
Tisdag 10 maj - Nätverksträff
Onsdag 11 maj kl. 15:00-16:00 (nyckelpersoner)
söndag 27 februari 2011
Studiedag måndag 28/2-11
Dagens program:
08:00-09:30 Start i 3:ans klassrum Power Point presentation samt visning av LPP:er.
09:30-10:00 Gemensam fika (Hanna ordnar)
10:00-12:00 Gruppdiskussioner, hur tänker vi med del 1 och 2 kring LPP. Valfritt ämne. Fler om man hinner.
12:00 -13:00 Gemensam lunch på Stenungsunds Golfklubb.
13:00-14:00 Gemensam diskussion, hur har man tänkt/diskuterat i grupperna?
14:00-14:30 Gemensam fika (Hanna ordnar)
14:30-15:30 Hur går vi vidare? Kursplanekonferenser som kommer, ämnesvis. Vilka ämnen vill man gå på?
Mvh Camilla
fredag 18 februari 2011
Utskick av läroplaner och kommentarmaterial
- För att de nya läroplanerna ska få genomslag i skolan är det viktigt att varje lärare har sin egen läroplansbok och därför kommer Skolverket att göra ett kostnadsfritt utskick av såväl läroplanerna som kommentarmaterialet till kursplanerna till alla skolor under vårterminen 2011, säger Niclas Westin, projektledare på Skolverket.
Under vintern/våren 2011 kommer Skolverket att skicka ut läroplaner till alla Sveriges lärare i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklass och fritidshem. Läroplanerna kommer att sändas till varje skola och volymen är beräknad utifrån lärarstatistiken från 2009.
Utskick av kommentarmaterial
Även kommentarmaterialen till grundskolans, sameskolans och specialskolans kursplaner kommer att skickas ut till skolorna.
- Vi har utgått ifrån att varje lärarlag ska ha en uppsättning av kommentarmaterialet så vi kommer att skicka en uppsättning per sju lärare till varje skola, säger Niclas Westin. Vill skolorna ha fler läroplaner eller kommentarmaterial kommer det naturligtvis att vara möjligt att beställa dessa till självkostnadspris.
Alla kommentarmaterial är ännu inte helt färdigställda och därför planeras två utskick. Den första omgången kommer att skickas ut samtidigt som läroplanerna och den andra omgången så snart som möjligt därefter.
Även grundsärskolans personal kommer att få läroplaner skickade till sig, däremot inte kommentarmaterialen till kursplanerna.
- Kommentarmaterialen kommer att vara färdiga i maj 2011 och finnas tillgängliga på Skolverkets webbplats för nedladdning kommer även att kunna beställas till självkostnadspris, säger Marianne Nyhlén, projektledare på Skolverket.
Senarelagda utskick
Att tidsplanen för läroplansutskicken är fördröjd och till viss del ännu är osäker beror på att kunskapskraven ännu inte är beslutade. Anledningen till det är att Skolverket väntar på att riksdagen ska behandla regeringens förslag om betyg från årskurs 6. Enligt riksdagens planering skulle förslaget ha behandlats den 2 december men ärendet har blivit framflyttat till den 21 december.
- Vi har tidigare sagt att läroplanerna och kommentarmaterialen kommer att skickas ut så att de når skolorna runt vecka 9, säger Niclas Westin. Den tidsplanen kommer tyvärr inte att hålla riktigt utan det bli några veckors försening med anledning av det här. Vi kommer att informera på webben när vi vet mer exakt.
Inget samarbete med externa leverantörer
Det är många som vänder sig till Skolverket och frågar om vi samarbetar med olika företag i implementeringen. Många av de som frågar har nåtts av erbjudanden av olika slag.
- Det finns företag som erbjuder material och tjänster av olika slag och ibland kan det vara svårt att se om de har någon koppling till Skolverket eller inte men vi har inget samarbete med dem, säger Niclas Westin. Att man hänvisar till Skolverket på olika sätt är inte en garant för att det budskap man säljer är korrekt. Innan man anlitar någon bör man som alltid göra en ordentlig bedömning av deras tjänster. Skolverkets material distribueras inte via några andra webbplatser än vår egen.
Text: Helene Sjögren
Betyg från årskurs 6
Sexgradig betygsskala
Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F.
A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat.
Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck.
Betyget F ska inte användas i särskolan.
Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E.
onsdag 9 februari 2011
Det blir inte alltid som man tänkt sig
tisdag 8 februari 2011
Efterkonferens 9/2-11
Kunskapskraven för grundskolan klara
Från Skolverkets hemsida:

- Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör.
- Hela systemet bygger på att läraren har flexibilitet under de här tre åren. Hade vi haft kunskapskrav i varje årskurs skulle det bli svårare för läraren att ge varje elev förutsättning att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist som tillsammans med Nicklas Westin är projektledare för kursplanerna på Skolverket.
Elevens förmågor
- Allting måste givetvis tolkas men beskrivningarna gör att kunskapskraven blir tydligare. Det blir också mycket lättare för elever och lärare att diskutera tillsammans, säger Niclas Westin.
För årskurserna 3 anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 6 och 9 anges kunskapskrav för betygsnivåerna A, C och E. För att till exempel få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C.
- Det är viktigt att man i skolan inte försöker skapa mellannivåerna själv utan att bedömningen görs utifrån hur stor del av nästa nivå som eleverna klarar av. Är det till övervägande del får eleven det högre betyget, säger Niclas Westin.
Balansen viktig
- Det har handlat om att balansera detaljnivån i kunskapskraven i förhållande till å ena sidan det centrala innehållet i kursplanerna och å andra sidan till hur begripliga kunskapskraven blir om de är för detaljerade, säger Niclas Westin.
Med allt för detaljerade kunskapskrav skulle små detaljer kunna få stora konsekvenser för betygsättningen.
- Det skulle öka sannolikheten att elever inte skulle uppfylla kravet för A om de saknade kunskap om en liten detalj som i det stora hela inte har betydelse, säger Ulrika Lundqvist.
Tydliga och konsekventa
- Vi har varit måna om att ge en sammanhängande bild och skulle vi lista kunskapskraven i punktform skulle det bli svårt att se hur de olika delarna hänger samman sinsemellan, säger Ulrika Lundqvist.
För att öka tydligheten har alla kunskapskrav oberoende av ämne samma upplägg.
- Vi har även varit konsekventa i begreppsanvändningen mellan ämnen så att man ska känna igen sig i det man läser, säger Ulrika Lundqvist.
Med tre remissrundor och många goda synpunkter från lärare, forskare och remisskolor anser de nu att kunskapskraven ger ett bra stöd för bedömning.
- Vi har bollat med många lärare och bett dem använda kunskapskraven konkret för att pröva om de känns rimliga och begripliga, säger Niclas Westin.
Betyg i årskurs 6
måndag 31 januari 2011
Dagsprogram för Kursplanekonferens 27/1-11
Svenska Mässan, Göteborg
Dagsprogram:
9.00-9.30 Registrering och kaffe
9.30-9.45 Inledning
9.45-10.30 Reformer i skolan och nya läroplanen
10.30-11.00 Paus
11.00-12.00 Kursplaner och kunskapskrav
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.30 Kunskapskrav, betyg och bedömning
14.30-15.00 Kaffe
15.00-16.30 Skolverkets stöd i reformarbetet
Nationella ämnesprov
Under 2012 genomförs ämnesprov i följande årskurser och ämnen:
Årskurs 3 (specialskolan i åk 4): matematik, svenska och svenska som andraspråk
Årskurs 6 (specialskolan i åk 7): engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk
Årskurs 9 (specialskolan i åk 10): engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt i något av ämnena kemi, fysik och biologi. (Åk 9 följer nuvarande kursplaner även under läsåret 2011/2012).
Ämnesproven är ett stöd för läraren vid bedömning av en elevs kunskaper i relation till kunskapsproven i ämnet. Allt i ett ämne kan inte prövas i ett enda prov. Läraren behöver därför underlag utöver ämnesprovet för att kunna göra en helhetsbedömning. Ämnesproven är även ett stöd för läraren vid betygssättning.
Skolverket publicerar kontinuerligt olika stödmaterial om bedömning. De består av texter, filmer med föreläsningar och kollegiala samtal samt exempel på bedömda elevsvar. Allt finns på Skolverkets webbplats.
Implementeringen sker i tre steg
Period 26 maj-17 juni 2010
Som ett första steg bjöds huvudmän, beslutsfattare och förvaltningschefer för både kommunala och fristående skolor in till nationella informationskonferenser. Konferenserna behandlade dels skollagen samt bakgrund och motiv till reformerna, dels de statliga insatser som kommer att finnas till stöd för den lokala implementeringen. Skollagen, och informationsmaterial som rör skollagen finns att hämta på www.skolverket.se/skollagen2011
Steg 2: Skolledare
Period 21 september-29 oktober 2010
Under hösten 2010 hölls nationella informationskonferenser för rektorer, biträdande rektorer och förvaltningschefer. På dessa konferenser behandlas de delar av skollagen som är direkt kopplade till rektorns ansvar, de nya samlade läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, den nya betygsskalan samt implementeringen av dessa reformer.
Steg 3: Lokalt utsedda nyckelpersoner (grundskolan, specialskolan och sameskolan)
Period januari-mars 2011
- Som ett tredje steg bygger Skolverket vidare på principen med att erbjuda utbildning och stöd till nyckelpersoner på lokal nivå som utses av huvudmannen.
Första kommunträffen
Nya skolreformer
söndag 30 januari 2011
Uppdaterad
Låt oss ta det från början
Dagens punkter var:
- Den nya skollagen
- Nya samlade läroplaner
- Kunskapskrav och betyg
- Nationella implementeringsinsatser
Nedan följer mina sammanfattade anteckningar från denna dag:
Reformer för bättre resultat i skolan (axplock)
- en ny modern skollag
- en förändrad läroplan för förskolan
- nya läroplaner för den obligatoriska skolan
- en ny gymnasieskola
- en ny betygsskala
Den nya skollagen: Mål och utgångspunkter:
- gemensamma regler för skolformer och huvudmän
- ökad rättssäkerhet för eleverna
- tydligare ansvarsfördelning
Nya begrepp: Kvalitet, Likvärdighet, Rättssäkerhet
Levande dokument
Nya samlade läroplanen: Förtydligande av kunskapsuppdraget
- samlad läroplan för varje skolform
- ny mål- och kursplanestruktur
- tidig avstämning i fler ämnen
- tydligt språk (kan läsas och förstås även av föräldrarna)
Läroplan för grundskolan 2011, Lgr11
Kapitel 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kapitel 2. Mål och riktlinjer (Normer och värden, Kunskaper med övergripande mål, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem)
Kapitel 3. Kursplaner (Syfte, Centralt innehåll för åk 1-3, 4-6 och 7-9, Kunskapskrav i slutet av åk 3,6 och 9)
Det är viktigt att kursplanerna läses i förhållande till kapitel 2, samlat skoluppdrag, annars blir kursplanerna väldigt snäva.
Kursplanens struktur:
1. Kort inledande text (Motiv till ämnet)
2. Syfte (Anger vad undervisningen skall syfta till. I texten ses eleven som ett lärande objekt, ej ett objekt för undervisning. Mot slutet av texten kommer strecksatser. De är de långsiktiga målen, för alla skolår. Oberoende av vilka kortsiktiga mål du arbetar med).
3. Centralt innehåll (De innehållsliga aspekterna. Anger vad som skall behandlas i undervisningen)
4. Kunskapskrav (Anger vilka kunskaper som krävs för respektive betyg).
Kunskapskraven
- utgår från målen
- relateras till innehållet
- beskriver elevens kunnande så som det kan observeras, vad eleven gör eller visar
- utformas i löpande text och i matrisform
Röd tråd i kunskapsområden. Kunskapsområdena går mycket in i varandra i vissa områden, men inte i alla. Man behöver se över sitt eget ämne och analysera.
Betyg år 6 från och med Ht 2012 (numera antaget). (Dagens fyror är alltså Ucklumskolans första elever att ges betyg i år 6).
Det kommer att komma stödmaterial i form av:
- kommentarsmaterial till varje kursplan
- ämnesvisa diskussionsmaterial
- bedömningsstöd (bedömarträning inför nytt NP i åk 6, klart sept 2011) (generellt bedömningsstöd "Att arbeta med bedömning") (bedömningsstöd i ämnena musik, idrott och hälsa, bild, slöjd och teckenspråk)
- film (som vi såg i v 44)
- ämnesfilmer (djupdykning)
Ny betygsskala: Betygskrav finns för A, C, E.
A (20p) = Uppfyller kunskapskraven för A i sin helhet.
B (17,5p) = Uppfyller C till sin helhet, men även delar av A.
C (15p) = Uppfyller kunskapskraven för C till sin helhet.
D (12,5p) = Uppfyller betygskraven för E till fullo, men även delar av C.
E (10p) = Lägsta nivån. Uppfyller kunskapskraven för E till sin helhet.
F
- = Inget betyg är satt, eleven har ej varit närvarande, man har inget att sätta betyg på.
Progression. Inga additativa delar. Varje del är en helhet.
Analys (enkel analys, mer utv. analys, ännu mer utv. analys) (E, C, A)
Förståelse (grundläggande förståelse, mer utv. förståelse, välutv. förståelse) (E, C, A)
Fakta (grundläggande fakta, mer utv. fakta, välutv. fakta) (E, C, A)
Varje område finns i alla betygssteg, utveckling i varje kunskapsform.
Konsekvent begreppsanvändning; grundläggande - goda - mycket goda
En elev kan ha mest A i åk 6, men flest E i åk 7.
Fakta, Förtrogenhet, Förståelse, Färdighet; skall finnas kvar.
Det finns ingen förväntan att man gör egna lokala betygskriterier.
Tänka till efter varje moment om eleven är på rätt väg, annars anpassa för att på bästa sätt möjliggöra att eleven når målet.
NP
Åk 3: Ma, Sv/Sv som andraspråk.
Åk 5 (6): Eng, ma, Sv/Sv som andraspråk. Frivilliga 2011, 2012 ev. betygsstödjande
Åk 9: eng, Ma, Sv/Sv som andraspråk och biologi/fysik/kemi. Betygsstödjande.
Livskunskap: Skall genomsyra all undervisning som bedrivs.
Kunnande - aktivt, någon form av kompetens
Kunskap om - har fakta om
Ge eleverna kunskap så att de blir mer kunniga.
Kommer Skolverket att ta fram elevexempel för att tydliggöra begreppen och underlätta likvärdig bedömning? Funderar över detta. Idag finns provbanken och diagnosmaterial (Skolverket) som kan användas som bedömningsstöd.
Det kommer inte att finnas matriser i de åk betyg inte sätts, men de fundrar på att bygga avstämningssystem i samband med NP.
Kommer lokala matriser för delområden kunna fungera som skriftliga omdömen? Upp till rektorn.
Allmänt råd uttrycker vad man bör och kan göra, inte vad man ska om man hittar ett eget sätt.
Varje lärare kommer att få var sin ny samlad läroplan. Ej klar ännu. Viktig grund för implementering.