Kunskapskraven för grundskolan klara

Från Skolverkets hemsida:

Skolverket presenterar idag kunskapskraven för grundskolan, sameskolan och specialskolan.
- Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör.

 

I höstas fastslog regeringen de nya kursplanerna för grundskolan. Kursplanen ska ge läraren frihet att anpassa undervisningen efter den elevgrupp de undervisar i, därför sträcker sig det centrala innehållet över tre årskurser, 1-3, 4-6, 7-9. Skolverket kompletterar nu med kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9.
- Hela systemet bygger på att läraren har flexibilitet under de här tre åren. Hade vi haft kunskapskrav i varje årskurs skulle det bli svårare för läraren att ge varje elev förutsättning att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist som tillsammans med Nicklas Westin är projektledare för kursplanerna på Skolverket.

Elevens förmågor

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som eleven ska ha utvecklat i det specifika ämnet. För att minska tolkningsutrymmet är kunskapskraven utformade så att de beskriver hur elevens kunnande kan se ut. Till exempel vad som kännetecknar att eleven kan göra en enkel analys.
- Allting måste givetvis tolkas men beskrivningarna gör att kunskapskraven blir tydligare. Det blir också mycket lättare för elever och lärare att diskutera tillsammans, säger Niclas Westin.
För årskurserna 3 anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 6 och 9 anges kunskapskrav för betygsnivåerna A, C och E. För att till exempel få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C.
- Det är viktigt att man i skolan inte försöker skapa mellannivåerna själv utan att bedömningen görs utifrån hur stor del av nästa nivå som eleverna klarar av. Är det till övervägande del får eleven det högre betyget, säger Niclas Westin.

Balansen viktig

De tycker båda att det har varit svårt att hitta fram till den detaljnivå kunskapskraven nu har, men att de haft stor hjälp av de lärare som de har bollat förslagen med.
- Det har handlat om att balansera detaljnivån i kunskapskraven i förhållande till å ena sidan det centrala innehållet i kursplanerna och å andra sidan till hur begripliga kunskapskraven blir om de är för detaljerade, säger Niclas Westin.
Med allt för detaljerade kunskapskrav skulle små detaljer kunna få stora konsekvenser för betygsättningen.
- Det skulle öka sannolikheten att elever inte skulle uppfylla kravet för A om de saknade kunskap om en liten detalj som i det stora hela inte har betydelse, säger Ulrika Lundqvist.

Tydliga och konsekventa

Kunskapskraven presenteras som löpande text för att läraren ska få en helhetsbild av elevprestationen.
- Vi har varit måna om att ge en sammanhängande bild och skulle vi lista kunskapskraven i punktform skulle det bli svårt att se hur de olika delarna hänger samman sinsemellan, säger Ulrika Lundqvist.
För att öka tydligheten har alla kunskapskrav oberoende av ämne samma upplägg.
- Vi har även varit konsekventa i begreppsanvändningen mellan ämnen så att man ska känna igen sig i det man läser, säger Ulrika Lundqvist.
Med tre remissrundor och många goda synpunkter från lärare, forskare och remisskolor anser de nu att kunskapskraven ger ett bra stöd för bedömning.
- Vi har bollat med många lärare och bett dem använda kunskapskraven konkret för att pröva om de känns rimliga och begripliga, säger Niclas Westin.

Betyg i årskurs 6

Betyg i årskurs 6 samt för årskurs 7 i specialskolan, träder ikraft först hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E gälla som godtagbara kunskaper.