Kommande träffar

"Nedan följer en sammanställning över aktuella datum och tider för träffar angående planeringsarbete m.a.a. implementeringen av ny läroplan och nya kursplaner resp. nätverksträffar.
Vi återkommer med information om plats".

Onsdag 9 mars kl. 14:00-16:00 (nyckelpersoner)
Torsdag 17 mars - Nätverksträff
Onsdag 13 april kl. 15:00-16:00 (nyckelpersoner)
Tisdag 10 maj - Nätverksträff
Onsdag 11 maj kl. 15:00-16:00 (nyckelpersoner)

Studiedag måndag 28/2-11

Dagens program:

08:00-09:30 Start i 3:ans klassrum Power Point presentation samt visning av LPP:er.

09:30-10:00 Gemensam fika (Hanna ordnar)

10:00-12:00 Gruppdiskussioner, hur tänker vi med del 1 och 2 kring LPP. Valfritt ämne. Fler om man hinner.

12:00 -13:00 Gemensam lunch på Stenungsunds Golfklubb.

13:00-14:00 Gemensam diskussion, hur har man tänkt/diskuterat i grupperna?

14:00-14:30 Gemensam fika (Hanna ordnar)

14:30-15:30 Hur går vi vidare? Kursplanekonferenser som kommer, ämnesvis. Vilka ämnen vill man gå på?

Mvh Camilla

Utskick av läroplaner och kommentarmaterial

- För att de nya läroplanerna ska få genomslag i skolan är det viktigt att varje lärare har sin egen läroplansbok och därför kommer Skolverket att göra ett kostnadsfritt utskick av såväl läroplanerna som kommentarmaterialet till kursplanerna till alla skolor under vårterminen 2011, säger Niclas Westin, projektledare på Skolverket.

Under vintern/våren 2011 kommer Skolverket att skicka ut läroplaner till alla Sveriges lärare i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklass och fritidshem. Läroplanerna kommer att sändas till varje skola och volymen är beräknad utifrån lärarstatistiken från 2009.

Utskick av kommentarmaterial

Även kommentarmaterialen till grundskolans, sameskolans och specialskolans kursplaner kommer att skickas ut till skolorna.
- Vi har utgått ifrån att varje lärarlag ska ha en uppsättning av kommentarmaterialet så vi kommer att skicka en uppsättning per sju lärare till varje skola, säger Niclas Westin. Vill skolorna ha fler läroplaner eller kommentarmaterial kommer det naturligtvis att vara möjligt att beställa dessa till självkostnadspris.

Alla kommentarmaterial är ännu inte helt färdigställda och därför planeras två utskick. Den första omgången kommer att skickas ut samtidigt som läroplanerna och den andra omgången så snart som möjligt därefter.

Även grundsärskolans personal kommer att få läroplaner skickade till sig, däremot inte kommentarmaterialen till kursplanerna.
- Kommentarmaterialen kommer att vara färdiga i maj 2011 och finnas tillgängliga på Skolverkets webbplats för nedladdning kommer även att kunna beställas till självkostnadspris, säger Marianne Nyhlén, projektledare på Skolverket.

Senarelagda utskick

Att tidsplanen för läroplansutskicken är fördröjd och till viss del ännu är osäker beror på att kunskapskraven ännu inte är beslutade. Anledningen till det är att Skolverket väntar på att riksdagen ska behandla regeringens förslag om betyg från årskurs 6. Enligt riksdagens planering skulle förslaget ha behandlats den 2 december men ärendet har blivit framflyttat till den 21 december.

- Vi har tidigare sagt att läroplanerna och kommentarmaterialen kommer att skickas ut så att de når skolorna runt vecka 9, säger Niclas Westin. Den tidsplanen kommer tyvärr inte att hålla riktigt utan det bli några veckors försening med anledning av det här. Vi kommer att informera på webben när vi vet mer exakt.

Inget samarbete med externa leverantörer

Det är många som vänder sig till Skolverket och frågar om vi samarbetar med olika företag i implementeringen. Många av de som frågar har nåtts av erbjudanden av olika slag.

- Det finns företag som erbjuder material och tjänster av olika slag och ibland kan det vara svårt att se om de har någon koppling till Skolverket eller inte men vi har inget samarbete med dem, säger Niclas Westin. Att man hänvisar till Skolverket på olika sätt är inte en garant för att det budskap man säljer är korrekt. Innan man anlitar någon bör man som alltid göra en ordentlig bedömning av deras tjänster. Skolverkets material distribueras inte via några andra webbplatser än vår egen.

Text: Helene Sjögren

Betyg från årskurs 6

Från och med höstterminen 2012 får elever i grundskolan och sameskolan betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Detsamma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7.

Ucklumskolans första elever att få betyg i år 6 är alltså nuvarande år 4.

Sexgradig betygsskala

Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F.

A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat.

Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck.

Betyget F ska inte användas i särskolan.

Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Det blev tyvärr ingen efterkonferens för min del idag. I stället skaffade jag mig erfarenhet av att åka av vägen i blixthalka.

Hanna var på mötet så hon kommer att sätta mig in i vad som sades och gjordes. Återkommer med andra ord:)

Efterkonferens 9/2-11

Onsdag 9 februari samlas rektorer och nyckelpersoner för efterkonferens på Stenungsskolan kl.13:00-16:00.

Kunskapskraven för grundskolan klara

Från Skolverkets hemsida:

Skolverket presenterar idag kunskapskraven för grundskolan, sameskolan och specialskolan.
- Detta är den sista pusselbiten i ett viktigt och omfattande arbete med att ta fram nya samlade läroplaner. Skolorna har nu tillgång till alla styrdokument inför den reform som träder ikraft i höst, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör.

 

I höstas fastslog regeringen de nya kursplanerna för grundskolan. Kursplanen ska ge läraren frihet att anpassa undervisningen efter den elevgrupp de undervisar i, därför sträcker sig det centrala innehållet över tre årskurser, 1-3, 4-6, 7-9. Skolverket kompletterar nu med kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9.
- Hela systemet bygger på att läraren har flexibilitet under de här tre åren. Hade vi haft kunskapskrav i varje årskurs skulle det bli svårare för läraren att ge varje elev förutsättning att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist som tillsammans med Nicklas Westin är projektledare för kursplanerna på Skolverket.

Elevens förmågor

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som eleven ska ha utvecklat i det specifika ämnet. För att minska tolkningsutrymmet är kunskapskraven utformade så att de beskriver hur elevens kunnande kan se ut. Till exempel vad som kännetecknar att eleven kan göra en enkel analys.
- Allting måste givetvis tolkas men beskrivningarna gör att kunskapskraven blir tydligare. Det blir också mycket lättare för elever och lärare att diskutera tillsammans, säger Niclas Westin.
För årskurserna 3 anges kunskapskrav för godtagbara kunskaper. För årskurs 6 och 9 anges kunskapskrav för betygsnivåerna A, C och E. För att till exempel få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C.
- Det är viktigt att man i skolan inte försöker skapa mellannivåerna själv utan att bedömningen görs utifrån hur stor del av nästa nivå som eleverna klarar av. Är det till övervägande del får eleven det högre betyget, säger Niclas Westin.

Balansen viktig

De tycker båda att det har varit svårt att hitta fram till den detaljnivå kunskapskraven nu har, men att de haft stor hjälp av de lärare som de har bollat förslagen med.
- Det har handlat om att balansera detaljnivån i kunskapskraven i förhållande till å ena sidan det centrala innehållet i kursplanerna och å andra sidan till hur begripliga kunskapskraven blir om de är för detaljerade, säger Niclas Westin.
Med allt för detaljerade kunskapskrav skulle små detaljer kunna få stora konsekvenser för betygsättningen.
- Det skulle öka sannolikheten att elever inte skulle uppfylla kravet för A om de saknade kunskap om en liten detalj som i det stora hela inte har betydelse, säger Ulrika Lundqvist.

Tydliga och konsekventa

Kunskapskraven presenteras som löpande text för att läraren ska få en helhetsbild av elevprestationen.
- Vi har varit måna om att ge en sammanhängande bild och skulle vi lista kunskapskraven i punktform skulle det bli svårt att se hur de olika delarna hänger samman sinsemellan, säger Ulrika Lundqvist.
För att öka tydligheten har alla kunskapskrav oberoende av ämne samma upplägg.
- Vi har även varit konsekventa i begreppsanvändningen mellan ämnen så att man ska känna igen sig i det man läser, säger Ulrika Lundqvist.
Med tre remissrundor och många goda synpunkter från lärare, forskare och remisskolor anser de nu att kunskapskraven ger ett bra stöd för bedömning.
- Vi har bollat med många lärare och bett dem använda kunskapskraven konkret för att pröva om de känns rimliga och begripliga, säger Niclas Westin.

Betyg i årskurs 6

Betyg i årskurs 6 samt för årskurs 7 i specialskolan, träder ikraft först hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E gälla som godtagbara kunskaper.